2007-09-18

I ledarskribenternas Sverige

Där är det inte mycket som går rätt.

På en mycket trivsam kväll i Folkbladets och Widar Anderssons regi har jag lyssnat på Lena Askling från Aftonbladet och Per T Ohlsson från Sydsvenskan. Lena är fritänkande socialdemokrat i Widar Andersson-stil och Per T är något vacklade liberal kanske även han i Widar Andersson-stil. Lena överraskade positivt och Per T något negativt. Båda var de mäkta kritiska till regeringens första år vid makten och Lasse Stjernkvist av alla personer tyckte sig tvungen att gå in och försvara Fredrik Reinfeldt. Han menade, inför den till stora delar socialdemokratiska församlingen, att detta inte skulle bli en promenadseger för sossarna i nästa val, vilket man kunnat tro efter ledarskribenternas inledning.

Som de flesta ledarskribenter hängde Per T och Lena upp sig mycket på spelet kring politiken, på beredningar som inte görs tillräckligt långsamt och allt sånt. De hade naturligtvis också poänger i saker som regeringen gjort fel eller klantigt. Ministeravgångar är det tydligaste exemplet. Men i grunden handlar det om regeringen klarar av att leverera det de lovat och klarar av att tala om det för svenska folket.

Det handlar också vilket alternativ som kommer stå emot dem i valet 2010. Är det en splittrad vänster eller en enad vänsterkartell. Oavsett innebär det problem, som Per T mycket riktigt påpekade. Splittrad vänster mot enig borgerlighet är inte bra. Men en socialdemokrati som surrar sig vid samma mast som kommunisten Ohly - ja, det är inte bra det heller. Och om regeringens politik är framgångsrik, vad ska då socialdemokraterna gå till val på? Ska de använda samma lösningar som regeringen och därmed erkänna framgången, eller gå till val på socialdemokratiska lösningar som vi under lång tid ha setts misslyckas.

Hur som, en trevlig och intressant kväll. Vi ska vara glada för att Widar Andersson är en ledarskribent som faktiskt också har funnits i verkligheten. Ibland hamnar folket från Stockholm (och Malmö) långt från folket. Då kan en beredning av en proposition vara viktigare än möjligheten att välja barnomsorg.

Inga kommentarer: