Krympte framför ögonen

När någon som påstår sig ta på sig fullt ansvar och sedan ägnar huvuddelen av sin talartid åt att kleta ut ansvaret på alla andra, då krymper man i mina ögon. Det skedde på fullmäktige ikväll.

Kerstin Hildebrand gjorde tvärtom. Jag har varit och är mycket kritisk mot hennes agerande i efterspelet till vårdskandalen på Hagaborg. På kommunstyrelsen var självkritiken inte speciellt stor. Nu ikväll på fullmäktige lät hon annorlunda. Självrannsakan var på riktig, lät det som. Jag tror det inte förrän jag ser verkliga, konkreta åtgärder, men det lät lovande.

Lars Stjernkvist säger sig alltså ta på sig fullt ansvar. Men det känns istället som tomma ord. Någon som tar på sig fullt ansvar ägnar sig inte åt att försöka lägga över det på någon annan.

Till sist vill jag återigen påminna om att det i denna tragiska historia på Hagaborg också finns hjältar. Personalen som anmälde händelserna har agerat exemplariskt. Att personal på Hagaborg har hotats är helt obeskrivligt idiotiskt. Vilka människor gör sådant? Övrig personal på Hagaborg förtjänas att hyllas.