2012-11-23

Några fakta

Jag medverkade igår i SVT Debatt och debatterade Israel-Palestina-konflikten och de senaste händelserna kring Gaza. Tyvärr är diskussionen i dessa frågor så vriden att man inte ens kan vara överens om fakta. Jag har full förståelse och respekt för om man tycker att Israel borde göra saker annorlunda och man är kritisk eller mycket kritisk till deras agerande, men vi kan väl i alla fall utgå från fakta?

Här är något av det som påstods igår i SVT.

Hamas är inte terrorister

I Hamas stadgar står att läsa att dagen då Gud utväderar mänskligheten inte infinner sig innan alla judar är dödade.

De skjuter raketer riktade mot civilbefolkningen och har utfört oräknigla självmordsbombingar, också mot civila. Alltså inte attacker mot israelisk militär där civilia också blir skadade, utan attacker riktade direkt och enbart mot civilia.

De använder sin egen befolkning som sköldar. Här rapporter från journalister i den nuvarande konflikten om hur man skjuter inifrån Gaza City mitt bland tätbefolkade områden, brevid bostadshus.



Gaza är ockuperat

Israel lämnade Gaza 2005. Man plockade ner bosättningarna och lämnade över styret till palestinierna (som ett år senare valde Hamas till ledning efter Fatah).

Det går inte att bomba fram fred

En så kallad halmgubbe. Ingen påstår det. Däremot måste Israel ha rätt att försvara sig. När Hamas under ett dygn skjuter 120 raketer mot israelisk civilbefolkning måste Israel försöka stoppa detta. Om Hamas inte sköt, skulle inte heller Israel skjuta. Så enkelt är det faktiskt. Jag påstår inte att lösningen på konflikten - ett fredsavtal - är så lätt, men våldet upphör om terrorismen slutar.

2012-10-31

Recensioner av Till varje pris

Jag kom nyligen ut med boken Till varje pris, som är en politisk thriller. Det har börjat komma lite recensioner nu. 

Widar Andersson i Folkbladet:
Mathias Sundins bok är verkligen värd läsare. Jag har läst många deckare i politiska miljöer; skrivna av professionella författare. "Till varje pris" ligger inte i topp i jämförelse med dessa. Men definitivt inte i botten. Bokens problem är framförallt att Sundin inte riktigt tycks ha bestämt sig för vad för slags bok han ville skriva. Lusten att berätta om hur valsystemet fungerar överflyglar stundom lusten att berätta en spännande historia. Långa haranger om politikens hantverk gör att språket tappar driv och spänst lite för ofta. 
Defekterna ska inte överdrivas. "Till varje pris" är spännande och till stora delar hyggligt skriven. Jag sträckläste boken under en fyra timmars tågresa. Mathias Sundin lyckas t o m författa några erotiska passager utan att bli pinsam. 

Ronie Berggren på Amerikanska nyhetsanalyser:
Det är en bra bok - en riktigt bra bok - som jag är övertygad om att alla svenska USA-politiska nördar skulle älska. 
...jag förvånades av att jag där och då istället sögs in i en hisnande berättelse på 84 följande kapitel där en tråkig svensk-ättling med ett tråkigt namn förvandlades till en spännande kandidat, och där en påhittad politisk kampanj blev minst lika levande som någon av de otaliga amerikanska kampanjer jag själv följt på så nära håll man nu kan följa en kampanj via Internet. 
Boken blev spännande, intrigerna lockande, kvalitén såväl förhöjd som bestående - och den energi som i kapitel två dragit in mig i historien höll mig kvar boken igenom, som jag sträckläste över helgen, slukad av bokens politiska dramatik, mogna och omogna kärleksintriger och spännande och mystiska karaktärer. Allt förstås varvat med sällskap från en leende Barack Obama, en styrande president John McCain, och många andra verkliga personer som med sin närvaro gav boken rejäla doser stämningshöjande injektioner.

Till varje pris finns att köpa hos Adlibris (101 kr) och Bokus (102 kr), båda med gratis frakt. Där finns också några läsarrecensioner.

2012-10-18

Bra priser i bokhandeln

Boken finns nu ute vanlig handel också både hos Bokus och Adlibris.

Bokus har klart bäst pris hittills, 102 kr och då ingår frakt. Det slår inte ens förlaget.

Adlibris ligger på 126 kr, även det med gratis frakt.

UPPDATERING: Adlibris nu 101 kr!

2012-10-17

Politik är krig utan blod. Sägs det.

Min bok är nu ute! 

Det är en politisk thriller som handlar om Mark Eriksson, svensk-amerikansk senator från Minnesota. Just nu kan ni köpa den direkt från förlaget, men snart finns den i alla vanliga nätbokhandlar och även som ebok.

Hoppas ni kommer gilla den (och ni som läser denna blogg, jag är rätt säker på att ni kommer gilla den).

En hård politisk strid utkämpas i Minnesota, där den svensk-amerikanske senatorn, demokraten Mark Eriksson, utmanas av kongressledamoten Michelle Bachmann. Eriksson ligger under och förlorar han är den politiska karriären över. 

Så en dag, mitt i kampanjen, ringer hans telefon. Samtalet vänder upp och ner på hans värld och plötsligt hägrar den högsta politiska vinsten av alla framför honom: Vita huset. Först måste han emellertid besegra Bachmann – och därefter väntar partikamraten och vännen Barack Obama

Samtidigt börjar en man från hans förflutna gräva i en hemlighet. En hemlighet som skulle kunna förstöra allt. En hemlighet som måste bevaras till varje pris. 

Till varje pris är en spännande politisk thriller med ett slut du aldrig någonsin kan ana.

Berättelsen utspelar sig i det verkliga USA och Sverige. För första gången kan du uppleva en presidentkampanj från insidan. När du läst boken kommer du känna till och förstå amerikansk politik som få andra svenskar gör.

2012-10-15

Tänk om en svensk skulle bli USA:s president

Inom kort kommer jag ut med en politisk thriller - Till varje pris - om en svensk-amerikansk senator, som både Östnytt och tidningen Riksdag & Departement rapporterar om idag.

Skicka ett mejl till mig om ni vill ha mer information och ett specialerbjudande med ett billigare pris strax innan boken lanseras.

mathias.sundin[at]gmail.com

Här är baksidestexten:

Politik är krig utan blod. Sägs det. 

En hård politisk strid utkämpas i Minnesota, där den svensk-amerikanske senatorn, demokraten Mark Eriksson, utmanas av kongressledamoten Michelle Bachmann. Eriksson ligger under och förlorar han är den politiska karriären över. 

Så en dag, mitt i kampanjen, ringer hans telefon. Samtalet vänder upp och ner på hans värld och plötsligt hägrar den högsta politiska vinsten av alla framför honom: Vita huset. 

Först måste han emellertid besegra Bachmann – och därefter partikamraten och vännen Barack Obama. Samtidigt börjar en man från hans förflutna gräva i en hemlighet. En hemlighet som skulle förstöra allt, en hemlighet som måste bevaras till varje pris. 

”Till varje pris” är en spännande politisk thriller med ett slut du aldrig någonsin kan ana. Berättelsen utspelar sig i det verkliga USA och Sverige. För första gången kan du uppleva en presidentkampanj från insidan. När du läst boken kommer du känna till och förstå amerikansk politik som få andra svenskar gör. 

OM FÖRFATTAREN 

Mathias Sundin är riksdagsledamot och oppositionsråd från Norrköping, Östergötland. I presidentvalet 2012 har han varit bloggare åt CNN, medlem i Svenska Dagbladets USA-panel och regelbundet kommenterat i Sveriges Television och Sveriges Radio

2008 jobbade han för John McCains presidentkampanj i Nevada. Han har träffat Barack Obama, Mitt Romney, John McCain, Bill Clinton, Hillary Clinton och många andra amerikanska toppolitiker. 

Sedan 2004 driver han www.amerikanskpolitik.se.

2012-09-06

En viktig seger på integritetsområdet

När jag i maj, efter tio dagar i riksdagen, röstade nej till en av regeringens integritetskränkande lagstiftningar, efterlyste jag att vi integritetsvänner skulle bli mer konstruktiva:
"Det är också dags för oss integritetsvänner att bli konstruktiva. Att bara säga nej, nej, nej är inte en vinnande strategi, även om det också är viktigt att kunna säga ifrån."
Förra veckan skrev jag om den registerlag som regeringen ville införa för IFAU. Den skulle ha den positiva effekten att antalet känsliga personuppgifter tillgängliga för IFAU skulle minska, men den negativa effekten att de skulle få bygga upp en egen databas. Därmed skulle huvudprincipen för hantering av känsliga personuppgifter brytas, att enbart ett fåtal myndigheter, som SCB, hanterar dessa. Om IFAU får en sådan databas, dröjer det inte länge innan andra myndigheter vill ha det, och det skulle vara svårt att hålla emot. Varför får IFAU, och inte vi?

En viktiga anledning till registerlagen är att IFAU inte kan utföra sitt uppdrag via SCB:s nuvarande databaser, men en utredning under ledning av Bengt Westerberg håller på att titta på detta. Vilket innebär att statistiken då kan återgå till SCB.

Jag har satt mig in i ärendet, men regeringen hann före och kontaktade mig för ett tag sedan. Jag fick ta del av lite mer information, och föreslog sedan till våra tjänstemän på statsrådsberedningen att registerlagen skulle bli tillfällig, på tre-fyra år.

För några dagar sedan fick jag besked om att de övriga partierna hade accepterat detta och idag har regeringen klubbat lagen. Den blir treårig.

Betyder det att faran är borta, att lagen någon gång kan bli permanent? Nej, men risken för det har minskat avsevärt. Anledningen till att göra den tillfällig är att den om tre år ska kunna avskaffas och statistiken återgå till SCB. Kom också ihåg att alternativet till denna tillfälliga lagstiftning, hade varit en permanent lagstiftning.

Jobbet med lagstiftningen kring IFAU är alltså inte avslutat. Det är nu viktigt att vi bevakar vad Westerbergs utredning kommer fram till, så att det blir möjligt att återigen använda SCB för IFAU, och samtidigt behålla begränsningen i vilken statistik de ska ha tillgång till. Exempelvis gillar jag inte formuleringen i regeringens pressmeddelande om att lagen i ett första skede gäller fram till 31 december 2015.

Dessutom tycker jag vi ska dyka lite djupare i detta med känsliga personuppgifter som staten samlar in. Är det verkligen nödvändigt? Om det är det, är då all statistik de tar in nödvändig? Finns det möjligheter att begränsa andra myndigheters tillgång till den?

KONSTRUKTIV BRÅKSTAKE
"Det är det dummaste man kan göra" och "nästa gång skjuter jag en gummisnodd på dig", var två saker jag fick höra av andra riksdagsledamöter, efter att jag röstade nej till regeringens proposition om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation.

Till den första ledamoten säger jag: I beg to differ.

Genom att visa att jag vågade säga nej, och även rösta nej skickade jag en stark signal till regeringen. Att jag dessutom, efter nio dagar i riksdagen, skrev på DN Debatt, blev ett TT-telegram som publicerades i ett trettiotal tidningar, Ekot-nyhet, TV4- och SVT-inslag och berömdes på flera ledarsidor visade regeringen att jag har en megafon att använda, och att jag tänker använda den om det behövs.

Men samtidigt har jag visat att jag inte är någon vilde som röstar hej vilt hela tiden, eller som springer på varje boll i media. Jag har inte sagt ett ord offentligt om IFAU-lagen, exempelvis. Istället har jag jobbat internt och försökt vara konstruktiv.

Lite makt har flyttat från regeringen till riksdagen, och därmed närmre väljarna. Jag agerade som jag sa till väljarna att jag skulle göra, och det hände som jag förutspådde skulle hända.

Det här är ingen fråga i klass med FRA-lagen, men den är inte oviktig. IFAU-lagen är inte perfekt, mycket arbete kvarstår i den frågan och i hundratals andra integritetsfrågor. Men jag tycker nu att vi ska se att det går att segra. Vi har inte vunnit kriget, men vi har vunnit en strid - och det var länge sedan vi gjorde.

(Jag har ännu inte läst den slutgiltiga versionen av proppen, utan enbart det utkast som fanns innan.)

2012-09-02

Förslag för att göra IFAU-lagen acceptabel

I somras uppstod en debatt kring att Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ska få tillgång till känsliga personuppgifter, vilket kritiserades av Datainspektionen och Justitiekanslern. 
Jag blev, som integritetsvän, orolig och har satt mig in i ärendet. Här är mina tankar, och en idé för att göra förslaget acceptabelt. 

Bakgrund 
IFAU utvärderar arbetsmarknad- och utbildningspolitik. De har redan idag tillgång till känsliga personuppgifter, även om det allra mesta är avpersonifierat.

Uppgifterna får de i huvudsak från SCB. För att få tillgång till dessa måste deras forskningsprojekt godkännas av en etikprövningsnämnd.

Anledningen att en förändring föreslås är att SCB har praktiska svårigheter att lämna ut uppgifter på det sätt IFAU behöver. En utredning och ett arbete pågår med att uppdatera SCB:s sätt att jobba, men det arbetet är klart inom först ett år eller två. SCB känner sig osäkra om de verkligen har rätt enligt personuppgiftslagen att fortsätta lämna ut denna statistik, och att etikprövningsnämnden troligen inte ger nytt godkännande när nuvarande går ut vid årsskiftet.

En viktig poäng är alltså att IFAU redan idag har tillgång till känsliga personuppgifter. Jag trodde, efter den inledande nyhetsrapporteringen, att det var något nytt att de skulle få ta del av dessa uppgifter.

Dåligt ur integritetsaspekt 
Nu föreslås alltså att IFAU ska få bygga upp en varaktig databas med en del känsliga personuppgifter. Dessa kommer i nästan samtliga fall vara avidentifierade, men det är ändå ett avsteg från huvudprincipen. Alltså att känsliga personuppgifter behandlas av de så kallade statistikmyndigheterna, exempelvis SCB.
Om IFAU får skapa en egen databas kommer andra myndigheter också vilja ha det. Regering och riksdag kan såklart säga nej till det, men det kan bli svårt att hålla emot när huvudprincipen redan har frångåtts.

Bra ur integritetsaspekt
Registerlagens utformning innebär att IFAU får tillgång till färre känsliga personuppgifter. Idag har de tillgång till alla som finns, enligt det nya förslaget bara tre: hälsa, fackföreningsmedlemskap och etniskt ursprung.

Så sammanfattat kan man säga att det är dåligt att huvudprincipen frångås och att det kan leda till att ännu fler myndigheter får skapa egna databaser med känsliga personuppgifter, men att det är bra att mängden känsliga personuppgifter IFAU får tillgång till begränsas.

Mitt förslag
Mitt förslag - som jag framfört till Folkpartiet i statsrådsberedningen - är att göra registerlagen tillfällig, på tre-fyra år.

SCB hinner uppdatera sina system och anpassa sig till den snabbhet och varaktighet som IFAU behöver (ett arbete som pågår). När detta är gjort återgår alltså hanteringen av statistiken till SCB.

På detta sätt finns ett tydligt argument mot andra myndigheter som kommer vilja ha egna databaser: Lagen är tillfällig, detta är bara en temporär lösning, om tre år återgår vi till normalläget.

Man kan visserligen i grunden ifrågasätta statens tillgång till känsliga personuppgifter, och IFAU:s uppdrag som kräver att de behandlar sådana för att utföra sitt uppdrag, men jag tror det är en delvis separat diskussion. Detta förslag ligger nu på bordet och ska inte IFAU:s verksamhet upphöra vid årsskiftet så måste denna lag till. Jag säger inte att det nödvändigtvis är önskvärt (med IFAU:s uppdrag och tillgång till känsliga personuppgifter), men det är just nu en praktiskt realitet, och jag är beredd att stödja registerlag som blir tillfällig.

Vi begränsar IFAU:s tillgång till känsliga personuppgifter (idag har de alltså tillgång till alla), vi skapar inte något prejudikat som andra myndigheter kan peka på för att också få egna databaser och IFAU kommer inte på sikt få han någon egen databas.

2012-08-20

Vad ska jag skicka med Björklund?

I morgon har vi riksdagsgrupp med diskussion och information om budgetförhandlingarna, som äger rum på Harpsund i slutet av veckan. Vad tycker ni jag ska skicka med Jan Björklund?

Det Jan sagt hittills tycker jag är i rätt riktning: bort med värnskatten, satsningar på kvalité inom högskolan, mer pengar till infrastruktur. I pipeline verkar också ligga att sänka bolagsskatten, vilket är OK, även om jag kanske skulle prioritera andra sänkningar för bolagen.

Vad tycker ni? Skicka gärna ett mejl (mathias.sundin[snabela]riksdagen.se), gå in på Facebook, twittra eller skriv i kommentarerna.

2012-08-15

Ska alla odla sina egna morötter?

Bengt Cete är nyblivet kommunalråd för Miljöpartiet. Gratulerar till uppdraget Bengt! 

Jag kommenterade det i NT med att det är en rejäl vänstersväng, jämfört med tidigare kommunalrådet Stenberg. Som exempel på kursändringen hänvisade jag bla till Cetes anförande på förra kommunfullmäktige, då han framhöll trädgårdsjordbruket i Baltikum på 90-talet som en FÖREBILD! Han fick med Kubas jordbruk som ett positivt exempel också.

Det har Cete och hans polare till vänster, Niklas Lundström (V), gått igång på. Cete skriver en debattartikel i NT, som jag såklart ska svara på, men låt mig lite kort bemöta dem här också.

Inte svårt att förstå att de går igång, men de har nog läst lite fel. Jag påstod, eller påstår, inte att Cete gillade Sovjetunionen eller det kommunistiska systemet, utan det faktum att han såg en förebild i hur människor odlade sin egen mat i trädgårdarna.

Det får folk gärna göra om de vill, men det är ju fullständigt befängt att tro, och vilja, att vi alla ska göra det. Det mekaniserade, utvecklade jordbruket är en av mänsklighetens största uppfinningar. Vi ska inte gå tillbaka till att odla våra egna morötter. Det är varken önskvärt, eller nödvändigt.



2012-07-27

Positivt om Strömparken

Ett par positiva saker har hänt om Strömparken senaste dagarna:

* Lars Stjernkvist har upprepade gånger uttalat sig och skrivit positivt om Folkpartiets motion om att avgöra detaljplanen om Torget 5 (huset i Strömparken) i kommunfullmäktige. Han lovar inget - vilket är förståeligt, han måste såklart förankra i parti och koalition - men öppnar ändå för att bifalla vår motion. Bra!

* Mötet igår som Rädda Strömparken arrangerade var mycket bra. Den där typen av träffar kan balla ur om folk blir förbannade och några tar över och pratar alldeles för mycket och för länge. Så blev det inte tack vare att Reidar Svedahl och Håkan Lager styrde upp det föredömligt. Istället blev det en bra debatt om husets vara eller icke vara.

 Det var gott om folkpartister på plats. Fem stycken ur vår fullmäktigegrupp (av nio) och ytterligare ett par medlemmar. Vi är helt öppna med att vi har olika åsikter i partiet, även om en majoritet i gruppen tycker att huset ska byggas.

 I augusti träffas vi för att diskutera frågan igen.

2012-07-25

Toppnyhet

Noterar att vilken ersättning jag får från kommunen och riksdagen är dagens stora nyhet i Norrköpings Tidningar.

Det är lätt att vid den här sortens artiklar få uppfattningen är något inte går rätt till, att jag bryter mot nog regel - så är alltså inte fallet. Det står även i artikeln att inga fel begås, men det är någonstans mitt i och kan vara lätt att missa.

Det gör ett nummer av att jag inte jobbar så mycket mer nu än tidigare. En normal vecka ligger runt 50-70 timmar. Under maj och juni var det väldigt mycket, och klart mer än tidigare. Nu när jag gått ner till 50% i kommunen och har en politisk sekreterare som hjälper mig har det naturligtvis minskat och jag tror det kommer bli fler timmar i veckan än tidigare, men ingen avsevärd skillnad. Runt 60-70 timmar ungefär.

Jag tänker naturligtvis fullgöra båda mina uppdrag, men kommunen är huvudfokus. Av de 34 veckor jag tjänstgör i riksdagen är minst 15 veckor plenifria i riksdagen. Alltså inga omröstningar eller utskottsmöten i riksdagen. Dessa veckor är jag i Norrköping. När riksdagen är igång - börjar igen i mitten av september - så är måndagar och fredagar plenifria. Dessa spenderar jag också i Norrköping. Vi har alla kommunstyrelse och kommunfullmäktige på måndagar, så det passar bra.

När jag pratade igår med journalisten frågade om en del om hur det gick, och jag berättade om fördelarna med att sitta på båda ställen samtidigt, även om det tidsmässigt inte är hållbart en längre period. Det tog de inte med i artikeln. Inte minst ger mig kommunpolitiken insikter som är bra i rikspolitiken, och tvärtom.

Ett exempel är anhöriginvandringen, som kommer att öka efter ett beslut i domstol. Jag förstår konsekvenserna av det bra från kommunpolitiken, vad det innebär praktiskt på marken, så att säga. Jag har också kanaler att trycka på regeringen. Direkt med ministern och hans personal i regeringskansliet och jag har jobbat med andra riksdagsledamöter i frågan, som bland annat ledde till denna artikel i Aftonbladet.
Vi har nu fått besked att det kommer mer pengar. Det var naturligtvits inte tack vare mig, men jag har kanske bidragit lite i alla fall.

2012-07-19

Strömparken-frågan bör avgöras i fullmäktige

Jag har precis varit en sväng i Strömparken. Regnet hängde i luften, så det var inte mycket folk där, om man bortser från journalisterna och några från CityFiske.

Jag presenterade en motion från Folkpartiet om att lyfta ärendet om Torget 5 - alltså ett hus på parkeringsplatsen vid Strömparken - till kommunfullmäktige. FP och Centerpartiet röstade för det redan i Stadsplaneringsnämnden, men blev nedröstade. Därför försöker vi igen.

Vi tycker det är viktigt eftersom det finns ett så stort folkligt engagemang i frågan. Annars är det inget problem med att nämnden beslutar själva, men nu när tusentals skrivit på protestlistor och hundratals är med i Facebook-gruppen Rädda Strömparken så tycker vi frågan hör hemma i kommunens högsta instans.

I själva frågan om husets vara eller icke vara så kommer vi ta en ny diskussion när vi träffas med fullmäktigegruppen i augusti. Fram tills dess kommer vi snacka med folk på stan, gå på det öppna mötet med Rädda Strömparken 26 juli och naturligtvis diskutera inom oss. Vi har flera personer i partiet som är aktiva i Rädda Strömparken. Det är viktigt att släppa prestigen och faktiskt lyssna.

Jag lovar inte att vi kommer landa i någon specifik ståndpunkt, men jag lovar att vi kommer lyssna och diskutera prestigelöst.

2012-07-04

Kim Jong-un skjuter bättre än OS-skyttar - utan att sikta

Hemma från Nordkorea. Jag har åkt tillsammans med fyra andra riksdagsledamöter - Roger Haddad (FP), Johan Linander (C), Emil Källström (C) och Caroline Szyber (KD) - på en oerhört intressant och oerhört bisarr resa.


Det finns hur mycket som helst att berätta, och det ska jag göra. Ett helt gäng bilder har jag tagit också som jag ska ladda upp så fort som jag hittar rätt sladd till kameran. Men lite information, om deras nya ledare, vill jag delge er direkt.


Intresset kring den nye ledaren, Kim Jong-un, är stort. Så var det hos oss också. Son till Kim Jong-il och sonson till landets grundare och evige president Kim Il-sung.


Kim Jong-un
Vi var inbjudna av Koreas arbetarpartis internationella kommitté - man måste vara inbjuden, annars kommer man inte in i landet på det sätt vi gjorde - och en av kvällarna hölls en middag till vår ära. Värd var en man vid namn Kim Yung-il, som inte är släkt på något sätt med den döde presidenten Kim Jong-il, utan sekreterare för internationella kommittén, och sannolikt de facto utrikesminister, enligt svenska ambassaden i Pyongyang.


Jag bad honom berätta om deras nye ledare, Kim Jong-un, eftersom vi visste lite om honom och var intresserade av att veta mer. 
Ur vilken aspekt? undrade han. 
Ur vilken du vill, svarade jag. 
Jag ska berätta lite kort, sa han.
En knapp halvtimme senare var han klar. 


Då hade vi bland annat fått veta hur han överraskat alla med sina fantastiska kunskaper om det mesta. Han kunde diskutera ekonomisk teori, militär strategi och internationell politik med de allra bästa. Hans tekniska kunskaper var stora och på besök runt om i landet löste han ofta problem i byggnationer eller påpekade hur något borde göras istället. Han är "master of everything".


Men det var när han kom in på Kim Jung-uns idrottsprestationer han verkligen gick igång. Den nye ledaren är mycket sportintresserad och själv en aktiv utövare. Han är strålande i basket, volleyboll, simning och framförallt skytte. 
Kim Yung-il hade själv varit med när Kim Jong-un tävlat mot Nordkoreas allra bästa skyttar, de som skulle åka till OS. Han hade slagit dom med lätthet! Och inte bara det - Jong-un behövde inte ens lägga an geväret och sikta. Han bara sköt i riktning mot tavlan och träffade ändå bättre än några av världens bästa skyttar.


Den här typen av berättelser verkar vanliga i Nordkorea. Den extrema personkulten förvandlar ledarna till någon sorts gudar. Ni har säkert alla hört om Kim Jong-ils fantastiska golfspel, exempelvis. Jag har med mig en hel bok hem med sådana anekdoter om honom. De är rätt roliga, men i grunden är det hela mycket, mycket tragiskt och en hjärntvätt av nog aldrig tidigare skådat slag.

Benjamin Katzeff har intervjuat Caroline Szyber och bloggat om resan på hans utmärkta Nordkoreablogg på SvD.se.

2012-06-20

Nya hövdingen bra för Kolmården och järnvägen

I förmiddags kramade jag om Liselott Hagberg, när jag träffade på henne här i riksdagen. Hon hade några minuter tidigare utsetts till ny landshövding i Sörmland, och efterträder Bo Könberg på posten den 1 oktober.


Liselott har suttit i riksdagen för Folkpartiet sedan 2002 och är väldigt engagerad i turistfrågor och i byggandet av Ostlänken. Det kommer hon att fortsätta driva hårt som hövding, sa hon.

Det är goda besked för Norrköping och Östergötland.

Kolmården är ett av Sveriges största turistmål och ligger inte långt från gränsen till Sörmland. Blir Sörmland bättre på att ta emot turister kommer det gynna Kolmården.

Från Östergötland sida är vi fokuserade på bättre kapacitet på södra stambanan. Framförallt är det trångt mellan Norrköping och Linköping. När den delen byggs om är det endast en mindre merkostnad att direkt bygga för höghastighetståg, enligt Trafikverket. Ska Ostlänken bli av är det på det sättet, i mindre etapper. Då är det bra att ha en aktiv järnvägspåhejare som hövding i Sörmland.

2012-06-19

Nu blir Norrköping en fristad!

I går röstade fullmäktige igenom en motion från oss i Folkpartiet om att Norrköping ska bli en fristad för förföljda författare, så kallade fristadsförfattare.

Det var ett nästan enigt fullmäktige, endast Sverigedemokraterna röstade emot (det är ju trots allt invandrare vi talar om!).

Enigheten förvånade mig inte.

Norrköping är en stark kulturstad. Vi har en tradition som fristad, bland annat för judar i slutet på 1700-talet. Dessutom finns det gott om politiker på båda sidorna blockgränsen med stort engagemang i frågor om mänskliga rättigheter. Sist, men inte minst, råder ett politiskt klimat som gör det möjligt att komma överens över blockgränsen. Bra förslag stoppas inte bara för att de kommer från fel parti.

Att bli fristad innebär att Norrköping, troligen med start nästa år, kommer att ta mot en författare som är förföljd i sitt hemland. På fullmäktige igår nämnde jag bland andra den internationellt kända Taslima Nasrin. Hon var Uppsalas första fristadsförfattare.


Nasrin fick fly från Bangladesh 1994 efter att hon skrivit boken Skammen. Den kritiserade hur islam utövas i Indien och det gjorde folk mycket upprörda. Över hundratusen personer samlades och protesterade mot henne, en fatwa utropades och ett pris sattes på hennes huvud.
1994 flydde hon till Sverige och bodde sedan på olika ställen i världen. Några år senare kom hon tillbaka till vårt land, denna gång alltså som fristadsförfattare.

Det var en annan fatwa som var upprinnelsen till systemet med fristadsförfattare, den mot Salman Rushdie, för hans bok Satansverserna. Efter det bildades ICORN, som idag har fristäder i ett 40-tal länder, varav fem i Sverige. Norrköping blir alltså den sjätte.

Via Svenska PEN kommer en författare erbjudas plats att bo i Norrköping ett år. Vi förbinder oss stå för uppehälle och utrustning för att skriva. Det är allt.

Sedan hoppas jag att vi i Norrköping verkligen bjuder in författaren i stadens kulturliv. De kan verkligen komma att berika vår stad.

2012-06-17

Mitt besök hos vargarna

Det knöt sig i magen när jag läste om kvinnan som blev dödad av vargarna på Kolmårdens djurpark. Beskrivningarna av hur vargarna slet i henne medan räddningspersonal inte kunde komma åt henne. En fruktansvärd scen. Mina tankar går till hennes nära och kära. 


Samtidigt knöt det sig lite extra eftersom jag och både min mor och bror har besökt vargarna.

Kolmården anordnar ofta besök i varghängnet och det är en märklig upplevelse att sitta där på stubbar och stockar när vargarna kommer springandes.
Vår rädsla för vargen är djupt rotad och även trots lugnande ord från djurskötarna så klappade hjärtat rejält när de kom till oss. Men när de väl var framme och började slicka mig i ansiktet släppte en del av rädslan. De var stora, och pälsarna lite sträva, men lugna och fina och som sagt väldigt intresserade av att slicka en i ansiktet. Speciellt vi med skägg gillade de.

De började busa lite och var extra intresserade av en av oss besökare. Plötsligt kändes det i luften att buset snabbt kunde urarta och bli farligt.

Vi fick leda ut den person i gruppen de inte slutade vara på och när vi gjorde det blev en av de stora vargarna lite tjurig över att han inte fick komma fram. En av skötarna knuffade undan honom och stämningen blev lite otäck.

Jag har därför inte svårt att föreställa mig hur olyckan idag gick till.

Mitt besök hos vargarna både lugnade min rädsla, samtidigt den ökade den. Jag förstod på riktigt att de är rovdjur med ett rovdjurs instinkter. Instinkter som inte går ut dem bara för att de är halvtama och vana vid människor.

Vargar är inte onda, inte heller goda - de är vargar. Vilket vi tyvärr såg ett bevis för idag.

2012-06-16

Om min största politiska förebild

Våren har varit innehållsrik och rolig. Bland det roligaste jag gjorde var att samtala med Håkan Tribell på Timbro om min största politiska förebild, Anders Chydenius, i Idésherpa.

Han lyckas kombinera fyra egenskaper som jag tycker ska vara vägledande för alla politiker och partier: människokärlek, principfasthet, politisk handlingskraft och idéutveckling i världsklass.

Lyssna gärna på samtalet och på de andra programmen i Timbros serie Idésherpa, där de behandlar flera väldigt intressanta personer: Hume, Friedman, Gripenstedt, Rand och Bastiat - för att nämna några.


2012-06-15

Nu kommer pengar till anhöriginvandringen

För en liten tid sedan skrev Roger Haddad, Per-Åke Fredriksson och jag i Aftonbladet om att det behövs pengar till kommunerna för anhöriginvandringen.

Idag meddelar integrationsminister Erik Ullenhag att dessa pengar kommer i höstbudgeten, 300 miljoner kronor.

Ett mycket välkommet besked!

2012-06-12

Fler invandrare med jobb

Bra förslag som presenteras av Björklund, Ullenhag och Sabuni på DN Debatt idag. Folkpartiet tror att invandring är bra.
Att människor flyttar till Sverige, att svenskar flyttar runt i världen och att människor rör på sig runt om i världen över huvud taget. Det är bra för vi lär av varandra. Vi blir smartare när våra idéer krockar med andras.

I Sverige har vi ett problem med invandringen. Alldeles för få av de som flyttar hit blir en del av det svenska samhället i form av att de får jobb, lär sig svenska och rotar sig här i landet. Just att åtgärda en del av de problemen handlar de förslag FP presenterade idag.

I grunden handlar det naturligtvis om en bättre fungerande arbetsmarknad och gäller både de som invandrat hit och som bott här sedan generationer tillbaka. Där vill FP reformera exempelvis LAS, så att unga och invandrare får lättare att få jobb.

Förslagen är direkt är mer riktade mot just de som invandrat till Sverige och specifika problem som de kan råka ut för:

1. Sverige ska vara ett öppet och tolerant land.
2. Krav på motprestation för bidrag.
3. Slopad ersättning för den som tackar nej till jobb.
4. Yrkespraktik för nyanlända.
5. Avskaffa den retroaktiva föräldrapenningen.
6. Bättre stöd för anhöriginvandrare att komma i jobb.
7. Svenska med fokus på jobb.
8. Krav på yrkespraktik ihop med SFI.

2012-06-08

Kommunerna behöver mer pengar för invandringen

Roger Haddad, Per-Åke Fredriksson och jag skriver i Aftonbladet idag om anhöriginvandring och statens ansvar att skjuta till mer pengar:

"Sverige ska föra en solidarisk flykting- och migrationspolitik. Förföljda som flyr från krig och konflikter ska ha en möjlighet att ansöka om asyl. De som uppfyller villkoren ska få stanna.

Vi tycker att det är bra att barn eller vuxna kan återförenas med sina nära, men att landets kommuner kan hantera detta inom nuvarande ekonomiska ram är inte möjligt."

Migrationsöverdomstolen har i ett beslut gjort det möjligt för fler personer att komma till Sverige som anhöringinvandrare. Jag känner flera personer i Norrköping som har sina barn någonstans i Afrika, i ett flyktingläger. Några av dom kan nu komma hit. Jag tror alla kan förstå hur bra det är och underbart det är för familjerna att få återförenas.

Samtidigt sätter det ytterligare ekonomisk press på kommunerna. Äldre personer hamnar tyvärr ofta i försörjningsstöd efter den inledande introduktionstiden. Yngre ska ha plats i skola. Hur glada vi än är för att de nu får chansen till ett bättre liv, så kostar det pengar för kommunerna.
Staten som stiftar de lagar som gör det möjligt för dem att komma hit, måste också ta större del av det ekonomiska ansvaret för det.

2012-06-06

Den längsta dagen

Sveriges nationaldag är också Dagen D. 6 juni, 1944. Dagen för de allierades invasion av Normandie och början på slutet för Tredje riket. Trots att jag en dag som denna glädjer mig något oerhört över att vara svensk - om man bortser från vädret - så är jag i tankarna på stranden i Normandie.

Besöket i Normandie, på krigskyrkogården ovanför Omaha beach, är ett av de ögonblick i livet som etsats sig fast starkast i mitt minne.
Jag var runt 15-16 år gammal, vi var i Frankrike på semester. Mitt intresse för andra världskriget var stort och jag läste alla böcker jag kom över. Trots att jag läst om alla som dog under kriget så hade det inte riktigt sjunkit in. Mest tyckte jag alla slag, strategier, pansarvagnar och de stora ledarna var häftiga.


Krigskyrkogården ovanför Omaha beach är jättelik. Tusen och åter tusen av vita kors i långa rader. Man kan snurra ett helv varv runt och bara se kors. Överallt man tittar - vita kors. Ett kors, en död människa.
Då sjönk det in för mig hur många som hade dött. Och detta var bara några tusen av alla de miljoner som fick sätta livet till.

Jag har läst mycket om Dagen D, och den bästa boken - som också blev en mycket bra film - är Den längsta dagen, The Longest Day av Cornelius Ryan. Den speglar människorna på båda sidorna.

Läs gärna den boken, se filmen och om ni får möjlighet, besök kyrkogården ovanför Omaha beach. Och skänk en tanke idag, på vår nationaldag, till alla de som satte livet till för vår frihet

2012-06-01

Viktigt för Östergötland - och Sverige

I dag har jag haft besök av Lars Tysklind. Han är riksdagsledamot och ansvarig för trafikfrågor i Folkpartiet. Jag bjöd inom för att visa behovet av en förbifart förbi Söderköping och dubbelspår mellan Norrköping och Linköping. 

Lars pratar med Folkbladet i Söderköping.
De två projekten valde jag dels för att jag bedömmer att de är länets viktigaste infrastrukturprojekt och dels för att de också är viktiga projekt nationellt.

Att E22:an korkas igen i Söderköping med kilometerlånga - ibland över en mil till och med - köer är ett nationellt problem.

Att södra stambanan korkar igen mellan Norrköping och Linköping försämrar järnvägstrafiken i hela södra Sverige, och påverkar såklart även övriga Sverige.

Utan gigantiska nysatsningar på tiotals miljarder kan man lösa upp proppar som korkar igen stora delar av systemet. Det är den typen av smarta lösningar vi måste fokusera på. Det byggdes många monument under sossarnas tid vid makten. Det gav underhållsberg som det inte avsattes tillräckligt med pengar till och det skapade problem på andra ställen i systemet. 

Vi fick en jättebra dragning av kommunledningen i Söderköping med KSO Magnus Berge, kommunchefen, planeringschefen och Folkpartiets boss Stefan Engdahl.
Sedan tog vi pendeln fram och tillbaka mellan Nkpg-Lkpg, tillsammans med Rebecka Grabrielsson, kommunpolitiker i Linköping, och Ulf Arumskog, tjänsteman i Norrköpings kommun.

Min poäng var att visa upp hur kort sträcka det är mellan våra två städer, och vikten av att vi kan ha bra kommunikationer. Att fixa dubbelspår löser upp proppar i det nationella systemet, men det gör också ökad växtkraft åt tvillingstäderna.

Lars känner jag inte så mycket sedan tidigare. Han var en trevlig bekantskap; påläst, trevlig och med en underfundig humor. Sådana folkpartister tar man gärna med sig runt i länet och visar upp.

KU: Politisk lekstuga eller stark kontrollmakt?

Igår presenterade riksdagens konstiutionsutskott sitt betänkande om vårens granskningar av regeringens statsråd. Det hade kommit in 21 anmälningar som prövades, vilket var ungefär hälften så många som tidigare år. 

Foto: Andreas Norlén, riksdagsledamot (M) från Motala. Fr vänster Peter Eriksson (MP), Per Bill (M) och min flint. På andra sidan sitter journalisterna. 

Det har varit en hel del att läsa in. Jag har inte haft möjligheten att närvara vid flera av de utfrågningar som varit - eftersom jag började 1 maj - så jag har i efterhand fått läsa transkriberingarna av dom. Tycker ändå jag har kunnat bidra i arbetet. Men det är mycket tack vare fin hjälp från allianskollegorna Tuve Skånberg (KD), Per-Ingvar Johnsson (C) och Andreas Norlén (M). De har varit väldigt generösa i att erbjuda sig hjälp och svara på mina frågor.

Så vad blev resultatet? Jag är lite besviken, samtidigt som jag inte är så förvånad. Vi kom visserligen överens, alla partier, i 14 av 20 ärenden. Det är bra. Men hanteringen av de kvarvarande sex stycken blev bitvis lite fånig. Vi skrev om detta i SvD igår. I några fall hade ministrarna behövt vara synska för att undgå kritik. Så på det sättet är KU en politisk lekstuga.

Samtidigt finns en respekt för KU som instutition - utskottet har funnits sedan 1809 - och vad KU säger spelar roll för statsrådens utrymme att styra. Men ska KU verkligen ha tyngd behöver det finns en bred majoritet. Det uppnår vi i flera fall, men jag tycker - som nybörjare - att det hade funnits möjlighet att hitta samsyn i några ärenden till.

2012-05-28

Mer lättillgängligt

Jag var med på Marschen för tillgänglighet i lördags. Den arrangerades tyvärr för nionde gången. Tyvärr, eftersom det fortfarande finns grundläggande rättigheter som måste tydliggöras i lagstiftningen. Partierna lovar, men inte mycket händer. 

Foto: Carina Boberg.
I fredags tog Linnéa Darell, kommunalråd FP i Linköping, bladet från munnen och sa som det är: Det är Moderaterna som är proppen i systemet. I riksdagen finns en majoritet, men M bromsar i regeringen.

Det som bromsas är att bristande tillgänglighet - exempelvis om någon med rullstol inte kommer in någonstans - ska skrivas in som grund för diskriminering. Alltså ska det gå att driva det i domstol och därmed se till att de lagar som tidigare stiftats om tillgänglighet också efterlevs.


Linnéa, jag, Jan Björklund och Maria Lundqvist-Brömster skrev om detta i Corren i lördags inför marschen: 
"Folkpartiet vill därför i diskrimineringslagen införa ett skydd mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Individer som anser att de blivit diskriminerande på grund av bristande tillgänglighet ges därmed en möjlighet att driva sina fall till domstol och den som inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet ska kunna dömas att betala diskrimineringsersättning."

2012-05-25

Även arbetarkunskaper är värda något Olle

Olle Johansson (S) hör på radion som fan lyssnar på en podcast om bibeln. 

Han lyckas få det till att utbildningsminister Jan Björklund har ett "förakt för kunskap". Kom upp ur sandlådan. 

Ingen person i svensk politik idag har jobbat mer för svensk skola och svenskar barns kunskaper än Jan Björklund. Man behöver inte dela hans uppfattningar om skolan för att erkänna det. Så sluta tramsa Olle.

Det Folkpartiet, Jan Björklund och hela Alliansen menar är att det inte bara är teoretiska kunskaper som är värda något. Socialdemokraterna menar att alla ska tvingas läsa in högskolekompetens. Alla har den möjligheten, men man ska inte tvingas till det. De som går yrkesutbildningar ska i första hand bli duktiga på det yrke de utbildar sig till.
De planerar inte att just då gå vidare till högskola. Vill man senare göra det finns den möjligheten - och rättigheten - att läsa in högskolekompetensen.

 Jag förstår att S vill ge dessa ungdomar chansen till en frihet att senare i livet kunna ändra sig och bli akademiker. Men i sin iver så glömmer de bort sina grundläggande värderingar: att det är lika fint och bra att vara arbetare som akademiker.

2012-05-15

Nu är de döva i Ljungsbro

Jag ber alla ljungsbrobor om ursäkt! Min överflygning i Mach 1 var oförlåtlig och jag tar på mig fullt ansvar för att ni nu får byta fönsterrutor och trumhinnor. 

I dag har jag besökt Saab i Linköping. Det var utan tvekan ett av de bästa studiebesök jag varit på. Inte bara för att jag fick testa deras stora simulator och sitta i cockpit på en riktig Gripen, utan för att i Saab möts försvars- och säkerhetspolitik, industripolitik, utbildningspolitik, forskningspolitik och mycket annat. Sverige står inför ett beslut om vi ska investera i en ny version av Gripen, och det var mitt huvudsyfte med besöket.

Men Saab är mycket mer än Gripen. 13 000 anställda, varav 10 000 i Sverige och cirka 5000 i Linköping. 63% av försäljningen utanför Sverige. 20% av omsättningen på forskning. I huvudsak är det fyra stora länder samt Sverige som har avancerade stridsflygplan. Väljer Sverige att inte gå vidare med nya versioner av Gripen så kommer vi inte längre tillhöra den skaran. Ett beslut om Gripen handlar om mycket mer än bara Flygvapnet. Det gör inte att beslutet automatiskt blir att satsa på Gripen, men vi måste vara medvetna om konsekvenserna.

Den första versionen av Gripen, A/B, togs fram under Kalla kriget. Den är utformad för att försvara svenskt luftrum. Vi hade många flygbaser och planet behövde inte så stor räckvidd, och definitivt inte möjligheten att lufttanka. Inte heller var det så viktigt att exakt kunna identifiera vad fienden var för något. Kom det från öst var det en fiende, lite förenklat. Inte heller tänkte vi oss så särskilt offensiva uppdrag, i huvudsak handlade det om att försvara.

Efter Kalla kriget har kravspecifikationen på Gripen ändrats dramatiskt. Vi ska plötsligt kunna operera över längre avstånd, i mer offensiva uppdrag, det var avgörande att veta exakt vad vi sköt på, och så vidare. Det blev nästa generation Gripen, C/D-versionen.


Utvecklingen - som vi såg i Libyen - är ännu mer i den riktningen som vi fick med C/D-versionen. Förutom programvaruuppgraderingar vill man kunna ta mer bränsle och därmed flyga längre. Det gör att landningstället fick flytta på sig och behövde därmed också förnyas och förstärkas. Nato-samarbetet kräver större förmåga att bära mer vapen och bränsle. Därmed behövs en starkare motor. En ny radar tar kanske mindre plats, men kräver samtidigt bättre kylning, vilket tar plats. På det sättet har Saab tagit fram en demoversion av det som kallas E/F-versionen och Sverige nu funderar på om vi ska anskaffa.

Efter en tur i deras avancerade simulator - där man sitter i en riktig cockpit - inser jag att det inte handlar så mycket om att flyga som jag trodde. Det sköter flygplanet till delvis själv. Det är alla andra uppgifter man ska hålla reda på.

Det var i denna simulator jag först steg högt upp, vände ner och gjorde en lågsniffning över Ljungsbro i Mach 1. 


"Där rök alla fönsterrutor", sa simulatorsledaren kort. 


Så kan det gå när man släpper upp en norrköpingspolitiker i en Gripen över Linköping.

2012-05-11

Jag röstade nej

En del undrar hur jag egentligen röstade igår. Avstod jag? Nej, jag röstade nej, men det ser just nu inte ut så på nätet, i det skriftliga protokollet.


Men kollar ni på videon från voteringen så ser ni att jag röstade nej. Gå in på den här länken, klicka på beslut ovanför videon och kör så ser ni hur det går.

Problemet är att jag yrkande i kammaren innan debatten på avslag på hela propositionen, som också kan ses i protokollet:

Anf. 18 MATHIAS SUNDIN (FP): Herr talman! Jag skulle vilja börja med att yrka avslag på propositionen.

Johan Pehrson yrkade efter det avslag på mitt yrkande:

Anf. 19 JOHAN PEHRSON (FP): Herr talman! Jag vill bara för tydlighetens skull yrka avslag på Mathias Sundins yrkande och klarlägga att jag yrkar bifall till propositionen.

Vanligtvis kommer yrkande i kammaren bara på sådant som redan finns från utskottet. Ingen hade i utskottet yrkat avslag på propositionen i sin helhet, som jag alltså gjorde. Därför lades en punkt 0 till som beslutspunkt. Då ställdes bifall mot avslag på hela proppen. I denna omröstning blev det 298-1.


Som man för övrigt kan se i slutet av detta inslag i Östnytt.

Sedan gick man in på övriga punkter som fanns kvar. Där avstod jag i alla omröstningar utom en där Socialdemokraterna yrkade på mer övervakning i form av registrering av kontantkort och Alliansen hade hamnat på rätt ståndpunkt, att inte registrera kontantkort.

Så om ni bara avvaktar lite så kommer ett fullständigt protokoll upp lite senare på hemsidan, med alla röstningar.

Tack Bo Lundgren

Igår hade KU utfrågning av riksgäldsdirektören Bo Lundgren. På morgonen innan kom jag att tänka på första gången jag träffade Lundgren. Det var på Alléskolan i Hallsberg, där jag 1994 hade börjat på gymnasiet.

Lundgren var då skatteminister och pratade i aulan inför valet. Han berättade bland annat om den borgerliga synen på skatter, varför han inte tyckte det var rättvist med världens högsta skatter. Det var första gången som jag hörde ett lite mer utförligt borgerligt resonemang om skatterna. Mina föräldrar hade fram tills dess alltid varit socialdemokrater och Pålsboda och Svennevad var ingen högborgerlig bygd direkt.

Så när jag hörde det klack det till i huvudet på mig. Jag tyckte det lät väldigt vettigt. Där och då tror jag min resa mot en liberal åskådning - i alla fall inom ekonomisk politik - började.

Det berättade jag för Bosse innan förhöret, och kommenterade att han trots det inte lyckades fullt ut. Jag blev ju bara folkpartist.

2012-05-10

En lysande framtid framför dig

Jag förlorade omröstningen idag i riksdagen med 298-1.

När voteringen var klar vände sig Billy Gustafsson (S) om, han sitter precis framför mig, och sa:

"Du har en lysande framtid framför dig."

Ja, han var ironisk. Jag skrattade gott åt Billy, han sade det med glimten i ögat.

Vi hade en bra debatt i kammaren innan. Johan Pehrson (FP), Johan Linander (C) och Caroline Szyber (KD) argumenterade bra för förslaget. Det innehåller - som jag påkekat - också bra delar. Vi drar gränsen på olika ställen helt enkelt.

Gensvaret från Folkpartilandet har varit enormt. Det har rasat in mejl, sms, tweets och facebook-meddelanden med glada tillrop, i stil med: Äntligen en folkpartist som står upp i dessa frågor.

Jag känner nu starkare än någonsin tidigare att det finns ett uppdämt behov i FP av att korrigera kurs. Vi har hejjat på ny lagstiftning för länge nu. Dags att skifta balansen lite åt andra hållet.

Nu ska jag äntligen åka hem till Norrköping. Där väntar Etablering Norrköpings stämma i morgon. Hade först tänkt ta bilen ner, men insåg att risken att jag skulle somna bakom ratten var stor. Därför åker jag tåg, och kommer garanterat sova hela vägen. Det har varit 1½ väldigt rolig, men brutalt intensiv, vecka i Sveriges riksdag.

2012-05-09

Frihet från statens eventuella vansinne

I Folkpartiets stora onlineenkät om framtidens utmaningar skriver någon som kommentar till frågorna på integritetsområdet: "Frihet från statens eventuella vansinne."

Det tycker jag sammanfattar så bra vad vårt uppdrag är som parti. Att tänka lite längre än den kommande kvartalsrapporten där polisen rapporterar om brottsligheten har gått upp eller ner.

Jag tycker inte att Sverige är på väg att bli någon fascistisk polisstat. Samtidigt funderar jag var det ska ta slut någonstans. De senaste åren har lagstiftningen varit tydlig i en riktning: mer övervakning.

Gränsdragningarna i varje enskilt fall är inte lätt, men sammantaget tycker jag att det är tydligt att vi inte har lyckats uppnå en balans.

Det som också är oroande är att Folkpartiet varit främsta påhejare av dessa nya lagar. Vår roll borde vara att anstränga oss för att hitta balansen. Det kan man inte göra om man skriker högst för den ena ståndpunkten.

Ingen har påstått att balansen är lätt att hitta. Men vi måste försöka bättre.

Jag försöker mig på ett bidrag till det genom mitt inlägg på DN Debatt idag. Där förklarar jag vad som jag tycker borde ändras i den lagstiftning som reglerar hur staten ska få tillgång till alla de uppgifter som lagras efter införandet av datalagringsdirektivet.

Det är också att bli konstruktiva i arbetet kring integritetsfrågorna. Därför arrangerar jag ett arbetsmöte i riksdagen den 16 maj, då vi spånar kring detta. Ni är alla - oavsett partifärg - välkomna! Anmälan på Facebook.

2012-05-08

En vecka som känns som en månad

Jag har haft mitt uppdrag i riksdagen i prick en vecka. Det känns som en månad. Inte för att det är tråkigt, utan tvärtom. Det har varit så intensivt och hänt så mycket.

Just nu sitter jag och lyssnar på statsministern som utfrågas av konstitutionsutskottet, där jag sitter. Men just nu sitter jag på ersättarbänken, eftersom Liselott Hagberg representerar FP i utfrågningen. Jag har ju inte deltagit i beredningen av ärendena så det är svårt för mig att ställa några frågor.

Uppdraget i riksdagen började med debatt i kammaren. Det var nervöst innan, men skönt att nunatt ha det avklarat. Skrev lite om debatten på Newsmill.

I helgen var jag i Serbien som del av en liten FP-delegation som följde valet där. Ska skriva om det i ett separat inlägg senare.


Ni vet ju hur det är när man är ny. Mängder av information och tonvis med småsaker som ännu inte går på rutin, som att hitta i alla dessa gångar och korridorer. Det som man tänker påmsom riksdagen, huset vid riksgatan, är bara en liten del.


Trots allt detta har jag hängt med i Norrköpingspolitiken, framförallt de fortsatta turerna kring Strykbrädan. Tidigare kommentarer kring det gäller tyvärr fortfarande: Det har rått en fruktansvärd nonchalans för skattebetalarnas pengar.


 

2012-05-01

Har hittat kammaren

Jag har ägnat del av dagen åt att leta mig runt i riksdagshuset. I morgon klockan nio ska jag debattera våldbejakande extremism i kammaren (där har ni ett syftningsfel som heter duga!) så jag tänket att det kan vara bra att hitta dit. 

Testade på att stå i riksdagens talarstol också. Då gick det verkligen upp för mig att imorgon ska jag stå där och debattera. Pirrigt, minst sagt!


Ämnet är alltså våldsbejakande extremism. Regeringen har lagt fram en handlingsplan för att motverka sådana yttringar och stärka demokratin. Det är intressant läsning. Jag hade lite tur att det var det första jag fick gripa mig an, eftersom jag läste Säkerhetspolisens och Brås rapporter 2010 redan.

I huvudsak finns det tre grupper som är våldsbejakande: vitmakt, vänsterautonoma och islamister. Det finns många bra punkter i handingsplanen, men jag tänkte framförallt hålla fram den om avhopparverksamhet.

Idag finns hjälp för de som vill hoppa av från vitmakt-grupper, men ingen specifikt riktad mot de andra två. Extra viktigt är det för islamistgruppen. Den skiljer sig nämligen från de andra eftersom det inte finns något naturligt avhopp när de blir äldre. I vitmakt- och de vänsterautonoma grupperna hoppar folk av senast vid 25 års ålder. Det sker inte hos islamisterna.

Ett stort tack vill jag rikta till Karin Granbom Ellison, vars plats jag tar under tiden hon är föräldraledig. Hon har lämnat över uppdraget på ett föredömligt sätt! Jag känner mig så väl förberedd man kan vara. Hoppas bara nu jag hittar till kammaren imorgon...

2012-04-26

På integritetsfronten lite nytt, faktiskt

Det har faktiskt hänt ett par positiva saker på integritetsområdet.

I förra veckan skrev Roger Haddad (FP), riksdagsledamot i justitieutskottet, en debattartikel i SvD där han uppmanade regeringen att inte ge rikspolisstyrelsen möjlighet att signalspana.
Han menar helt enkelt att de inte tillräckligt väl kunant motivera varför de ska ha den förmågan.

Igår meddelade den liberala gruppen i EU-parlamentet att de säger nej till Acta-avtalet och därmed - om jag förstått rätt - så avgörs balansen i parlamentet till fördel för de som vill stoppa avtalet. Glädjande!
Här ger Cecilia Wikström (FP) sin syn på saken i ett videoklipp.


2012-04-24

Fler söker lärarutbildningen

Av alla de reformer som genomförs inom skolan är de som är kopplade till lärare allra viktigast, tror jag. Kvalitén i undervisningen står och faller med kvalitén på lärarna.

Därför är det väldigt glädjande att läsa att antalet sökande till lärarprogrammet ökar med 20 procent.

Jan Björklund och regeringen har genomfört, och eller håller på att genomföra, flera reformer riktade just mot lärarna:

  • Omfattande möjligheter till lärarfortbildning.
  • Legitimationskrav med skärpta regler för behörighet att undervisa.
  • Karriärreform för att ge lärare möjlighet att utvecklas i yrket.
  • Tydliga befogenheter för att få studiero i klassrummen.
  • Ny lärarutbildning med högre krav.



2012-04-22

Dä swinger döh!

Det är Norrköpins nya slogan. Släng dig i väggen East Sweden. I de Geer-hallen i kväll beslutade Filip&Fredrik och tusen norrköpingsbor att Norrköpings nya slogan är: Dä swinger döh!


Jag är ett stort fan av Filip&Fredriks podcast och de påstår att vi som gillar den också skulle gilla deras show. Det gjorde jag! Jag fick biljetter i födelsedagspresent av brorsan och han gjorde mig också sällskap ikväll.

Grejen var att plocka fram det som är speciellt med Norrköping. Filip&Fredrik har en förmåga att hitta det unika, det vackra och fina i folk och platser. Det gjorde de med Norrköping också.

Dä swinger döh kom från swingersklubben Adam & Eva, och fick stå för att det svänger i Norrköping och för nytänkande. Fråga mig inte hur det blev så...

I morgon ska vi besluta på kommunfullmäktige om East Sweden. Lars Stjernkvist har nu fått Dä swinger döh-slogan inramad (han lovade ta med sig den) och bli inte förvånade om vi klubbar det istället.

2012-04-20

Galen tunna, Jan Björklund

Jan Björklund föreslår ytterligare tvång i föräldraförsäkringen, om föräldrarna inte gör som han vill. Alltså ytterligare pappa- eller mammamånader. 

Det är fel av flera anledningar:

1) Det kokar nästan över i skallen på mig när jag tänker att staten skulle ta sig rätt att bestämma över hur jag och min fru ska fördela vår föräldraledighet. Det är inte ett dugg socialliberalt.

2) Ingen jämställdhetsfråga är rimligen så välkänd hos föräldrarna. Uttaget av föräldraförsäkringen är återkommande närvarande i nyheterna och problem kring det torde vara överväldigande kända. Trots det väljer alltså folk att göra så här. De gör aktiva och medvetna val, ännu större anledning att staten ska hålla sina tassar borta!

3) Problemen med bristande jämställdhet på arbetsmarknaden är verkliga och orsakas till viss del av att kvinnor är hemma så pass mycket mer med barnen. Men det finns andra lösningar på de problemen än tvång. Niklas Frykman skrev en utmärkt motion till landsmötet om det och vi skrev också en debattartikel (riktad till några centerpartister som ville kvotera).

4) Folkpartiets medlemmar har med överväldigande majoritet - gång på gång - sagt nej till mer kvotering i föräldraförsäkringen. Förra året försökte Jan Björklund med detta förslag i partistyrelsen och fick nej. Sedan sa landsmötet tydligt nej. Det finns en grupp som driver mer kvotering - och de ska ha en eloge för sitt hårda arbete - men de förlorar stort varje gång. Vi snackar 80-90%. Trots att Bengt Westerberg senast gav sig in i debatten röstade 70-80% mot ökad kvotering.

5) Folkpartiet traskar långsamt ner mot 4%-spärren. Då känns det inte direkt som raketforskning att föreslå ett så oerhört impopulärt förslag. Endast 16% vill att staten bestämmer fördelningen av dagarna, enligt en undersökning förra året. Av FP-väljarna är det 14%. 86% av FP-väljarna tycker att föräldarna ska bestämma själva.

Dåligt förslag ideologiskt, det finns andra lösningar som inte prövats, interndemokratiskt haveri och opinionsmässigt skott i foten.



2012-04-19

Inget festande på Strykbrädan

Vad jag kan se i media så skippade man festandet på Strykbrädan. Bra! 

Som jag skrev häromdagen är det inget fel i att visa upp verksamheten - tvärtom, det är viktigt att visa att det finns något i huset - men att dricka bubbel och festa hade jag tyckt varit olämpligt.

Jag kunde själv inte vara på plats. Har spenderat dagen i Stockholm på uppdraget i SKL i samhällsbyggnadsberedningen.

Nu har jag landat i soffan med lite handlingar och hockeyfinalen på radion. Läser på om våldsbejakande extremister. Ska debattera regeringens handlingsplan det första jag gör i riksdagen.

En viktig sak i arbetet mot dessa extremiströrelser är att se till att det kommer på plats avhopparverksamhet vänster de autonoma vänstergrupperna och för islamistgrupperna. Det finns avhopparorganisationer och hjälp riktat mot vitmaktgrupper, men inte mot de andra två.

2012-04-17

Lekskola

I slutet av förra året antog kommunfullmäktige budgeten för 2012. Vad har hänt i världsekonomin sedan dess? Har skatteintäkterna fallit kraftigt? Nej.

Sedan kommunfullmäktige antog budgeten har ingenting hänt. Osäkerheten i omvärlden är stor. Ekonomiska utveckling är inte stark. Men faktiskt har skatteintäkterna blivit högre än prognostiserat. Ändå ska kommunen på nästa kommunfullmäktige anta en tilläggsbudget med mer pengar till skolan.

Jag gillar mer pengar till skolan. De har det riktigt tufft. Men det enda som har hänt är att det S, V och MP beslutade förra året har förverkligats. Ingenting annat. Den budget de antog genomförs nu i verkligheten. Då får de panik och ska komma med tilläggsbudgetar.

Det är verkligen amatörernas afton. Lars Stjernkvist och Olle Johansson bedriver lekskola. Nej, det var orättvist. Lekskolor bedrivs seriöst.

2012-04-16

Jobbskatteavdraget har gett 100 000 jobb

Jobbskatteavdraget - och alla andra åtgärder regeringen har vidtagit - har gett ökat sysselsättningen och minskat utanförskapet med 200 000 personer. 

Antalet jobb kopplat till jobbskatteavdraget bedöms enligt empiriska studier långsiktigt öka sysselsättningen med mellan 70 000 och 140 000 personer. Hittills, 2006-2011, kan vi se effekter på cirka 100 000 personer, som inte kan förklaras av andra faktorer.

Den tidigare relationen mellan BNP-tillväxt (som vi hade under S-regeringarna) och jobbtillväxt har brutits. Nu är den högre.

Detta har skett under den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet!

Stefan Löfven har signalerat en gradvis återgång till den gamla S-politiken. Bland annat med höjda skatter på 20-25 miljarder kronor, varav ett 15-tal av dessa på ungdomar. Det kommer inte ge fler jobb, utan färre.

Utvärderingen av jobbskatteavdraget hittar ni här.

2012-04-15

Rimligt med Persson och Björklund till KU

Jag håller så smått på att sätta mig in i Saudi-affären. KU, som jag ska sitta i, kommer granska affären under året. 

Min partikamrat Allan Widman, som också sitter i KU men i huvudsak i försvarsutskottet, har anmält Göran Persson och Leni Björklund för KU-granskning.
Det känns rimligt tycker jag. Många frågetecken verkar finnas kvar just kring avtalets ingång 2005. Persson och Björklund har inte kommenterat i media, men de sitter rimligen inne med kunskap som kan räta ut en del av frågetecknen.

Fokus - en verkligen utmärkt svensk samhällstidning - har en bra artikel om affären i senaste numret. Där blir just en del av dessa frågetecken tydliga.

2012-04-13

Mycket spagetti, mycket politik

Att erbjuda sig att laga lunch till 25 personer fredagen den 13:e är att utmana ödet. Och det blev nästan katastrof. 

Det går åt en del spagetti till 25 personer, så jag hade införskaffat en rejäl gryta. Tyvärr tog det evigheter innan den lilla plattan fick fart på vattnet. Men vår underbara kanslist Björn Börjeson ryckte in och kokade klart spagettin (jag tror även NT:s fotograf stod för lite moraliskt stöd), så vi andra kunde börja mötet i tid.

Foto: Niklas Hidenius

Jag hade bjudit in folk för att få veta vad som förväntas av mig i riksdagen. Det dök upp alla möjliga människor, och skickade med mig en hel bunt idéer och tankar:

Turism, flyktinginvandring, miljöfrågor, spelmonopolet, behörigsregler inom estetisk verksamhet i gymnasiet, folkbildning, FRA, datalagringsdirektivet, IPRED, personlig integritet i form av olika sorters offentliga uppgifter, forskning inom vård & omsorg - och så vidare.

Jag kommer laga mat och bjuda på även i Linköping den 23 april, och efter sommaren på lite andra ställen i länet. Varmt välkomna då!

2012-04-12

Hur tänker de på Strykbrädan?

När jag häromdagen fick inbjudan till öppet hus på Strykbrädan: 
"För att höja feststämningen serveras snittar och bubbel till minglet. Efterföljande festlighet kl 18 med mat och underhållning." 



Det känns olämpligt - för att uttrycka sig diplomatiskt - att "höja feststämningen" med "bubbel" och "festlighet" på kvällen.

Att visa vad det finns för verksamhet i huset är naturligtvis bra. Att festa och glamma i ett bygge som blivit symbolen för total nonchalans för andras pengar är omdömeslöst.

Jag uppmärksammade Lasse Stjernkvist på detta. Han delade min uppfattning och pratade med berörda parter. Hoppas de ändrar upplägget.

2012-04-10

Välkomna på Spagetti & Politik

Det är tio år sedan Folkpartiet i Norrköping hade en riksdagsledamot. Jag ska hoppa in med början i maj, och har funderat på vad jag ska försöka uträtta under tiden jag sitter där. En del egna idéer har jag alltså, men vill också veta vad norrköpingsborna förväntar sig av mig.


Därför tänkte jag mig ett utbyta: Jag bjuder på spagetti och köttfärssås, och ni bjuder mig på era åsikter. 
Nu på fredag (den trettonde!) är ni välkomna till FP-lokalen på Nya Rådstugug. 11, kl 12. Då har jag svängt ihop lite spagetti (ni äter alltså på egen risk) och hoppas att vi kan prata lite politik i en timme. 

Det går bra att anmäla sig genom att mejla norrkoping@liberal.se eller göra det på Facebook.

Varmt välkomna! Och ni behöver inte vara folkpartister.

Påskläsning

Det har varit en riktigt skön påskledighet. Det har varit intensiva månader hittills i år och det kommer bli ännu mer intensivt resten av året (1 maj börjar jag i riksdagen) så påsken var en välbehövlig andningspaus. 

Jag har hunnit läsa lite och tänkte lämna några korta omdömen om böckerna.

In The President's Secret Service av Ronald Kessler
Betyg 2 

En beskrivning av Secret Service som skyddar presidenten, hans familj och andra makthavare i USA.
Inte så mycket substans och fylld av skvaller om presidenterna. Kanske kul, men jag jag trott att det var en seriös och utförlig bok, vilket det inte var.

The Fear Index av Robert Harris 
Betyg 3

Harris är en av mina favoritförfattare och The Fear Index gjorde mig inte besviken.
Någon bryter sig in i en hedgefondsägares bostad, troligen för att kidnappa honom. Men vem har egentligen beställt kidnappningen?
Spänning genom hela boken, bra karaktärer och en lite udda intrig. Den kommer inte upp i klass med Harris böcker om Cicero, men är klart läsvärd. En stark trea.

The Lost Majority av Sean Trende 
Betyg 4 

Sean Trende har ett passande namn, han analyserar väljartrender. Vilket är precis vad boken handlar om. Det finns gott om böcker i USA som förutspår en permanent demokratisk eller republikansk majoritet. Trende slår ner dessa påståenden och visar genom en rejäl historisk genomgång att sådana förutspåelser är så gott som omöjliga att göra.
Älskar när någon lyckas lyfta blicken från den gängse uppfattningen. Enda felet med boken var väl egentligen att den var för kort.

Inside the Circus av Mike Allen och Thomas Evan
Betyg 2 

Tack vare eböckerna har vi detta presidentval fått ett nytt fenomen. Tidigare fick man vänta till efter kampanjerna innan man kunde läsa skildringarna från insidan. Nu kommer de ut under pågående kampanj. 

Det här är andra eboken från Politico under detta presidentval. Den första var helt okej, den andra är tyvärr rätt dålig. Nackdelen att rapportera under pågående kampanj är att det är svårt att få folk på insidan att verkligen säga något. Det gör att Allen och Evan får nöja sig med de lirare som inte har tagit sin djupt in i kampanjerna och utifrån ägnar sig åt mer eller mindre löst tyckande. Ingen höjdare.

Hoppas ni haft en skön påsk! Nu är det åter till politikfabriken.

2012-04-03

Varmt på Parken

Jag är väl en av stans största kritiker till ombyggnaden av Idrottsparken. Inte för att arenan byggdes om, utan för kostnaderna.

Men igår höll jag nästan på att ändra åsikt. Istället för att frysa arslet av sig i minusgrader ute på läktaren satt jag inomhus, i värmen i restaurangen, åt mat, drack öl och kaffe och kollade på underbar allsvensk fotboll.
Nåja, jag tycker fortfarande ombyggnaden blev alldeles för dyr för skattebetalarna (och för IFK), men det tänkte jag inte mycket på när jag såg hur Snoka spelade ut svenska mästarna.

Det varvades med bilder från Örebro där Åtvid sparkade in fyra bollar, bara i första halvlek.

Djupt imponerad över IFK i går. 1-0 var verkligen i underkant. Det höll nog till och med de charmiga HIF:are med om som satt vid bordet bakom. "Hollywood nästa" sa de på bred skånska varje gång domaren blåste till IFK:s fördel. När speakern upprepade Thorvaldssons namn tre gånger efter målet muttrade de "ja ja sluta tjata".

2012-03-30

Mycket kvar kring Strykbrädan

Vi har precis avslutat pressträffen om Strykbrädan - 1½ timme! - men turerna kring bygget är långtifrån avslutade.

Först måste jag säga hur rent stötande det har känts när man under de senaste veckorna gått runt på föräldramöten om skolnedläggningar och sedan sätter sig och läser hur pengarna fullkomligt bara runnit genom händerna på folk i projektet Strykbrädan. Det har inte ens funnits en budget! 

Vad som kom fram i KPMG:s rapport var bland annat hur många bristande rutiner det finns i kommunen. Dessa har bidragit till att det gått så illa. Exemeplvis hade VD rätt att teckna avtal både för 1 miljon och 5 miljoner. Vilket gäller? Omöjligt att säga.
Eftersom många av rutinerna är gemensamma för hela bolagskoncernen och i vissa fall hela kommunen så finns det mycket som måste granskas och rättas till.

I fallet Strykbrädan har dessutom de rutiner, lagar och regler som finns brutits, så bra rutiner är ingen garanti mot felaktigheter, men det minskar riskerna.

Nu vidtar en ovanstående granskning av rutiner, men också ansvarsutkrävande. Därför är det väldigt bra att ledamöterna i Etablering AB ställer sina platser till förfogande, vilket öppnar för en prövning av förtroendet. Revisorerna i Etablering beviljar inte ansvarsfrihet för VD, men för styrelsen. Det är dock något som kommunfullmäktige måste ta ställning till, vilket kommer göras den 23 april.

Dessutom måste vi gå vidare med processen mot byggkonsulten Niras och eventuellt andra som varit inblandade i bygget.

Affären Strykbrädan - nu uppe i 58 miljoner! - är tyvärr inte på långa vägar avslutad. Jag ska göra vad jag kan för att alla kort ska upp på bordet och att kommunen verkligen granskar och upptäcker fel och brister i rutinerna. 

Låt mig till sist också påpeka att min kritik om att den försenade rapporten var riktad mot Lars Stjernkvist. Den kritiken kvarstår, men ingen skugga ska falla på KPMG. De har utfört sitt uppdrag helt enligt instruktion, och dessutom gjort ett mycket bra jobb.

2012-03-23

Det möjligas konst

Man kan bli glad över konstiga saker i politiken ibland. Jag är allergisk mot skattehöjningar. Blir rent av förbannad när jag tänker att stat, kommun eller landsting ska ta mer av mina och andras pengar.

Det betyder ju inte att jag logiskt kan förstå att det ibland är ett sådant läge att det behövs, eller att vi överhuvudtaget betalar skatt. Men ändå, känslorna är något annat, jag blir upprörd.

Därför kan det kännas konstigt att bli glad över att skattehöjningen maximalt blir 50 öre. Men politik är det möjligas konst. Eriks yrkande om max 50 öre vann omröstningen mot ett friare mandat till höjning med 21 röster mot 17. Det fanns också ett yrkande om att inte höja skatten alls, vilket renderade en del röster, men inte tillräckligt för att bli ett av de två kvarvarande huvudalternativen.

Hade noll i skattehöjning ställts mot fritt mandat att höja så hade fritt mandat vunnit. Jag hade personligen föredragit noll i höjning, men 50 öre var det bästa som kunde uppnås.

Därför är jag glad över en maximal höjning på 50 öre, men samtidigt upprörd över att den ska höjas överhuvudtaget.
Det möjligas konst, som sagt.